lyckas i livet
Idag jobbade en arbetskamrat sin sista dag, han ska bli journalist i uppsala. Vilket troligtvis passar utmärkt då jag i mottagna mail noterat att han behärskar de svenska språket alldeles ypperligt.
Vi brukar snacka lite skit och heja på varanndra, så jag haffa han i farten och fråga om det kändes vemodigt att sluta. (även jobbet i sig är lika givande som att stirra in i en betongvägg så finns det en hel del trevliga arbetskamrater)
Men han log, skaka på huvudet och sa "neeee"..
"Du vet den där känslan som man får när det känns som man verkligen lyckats med något riktigt bra i livet"
Jag skratta till och frågade känns det så bra allstå??!
"Så bra är det" lade han till innan han promenera vidare.
Han märkte nog inte att jag låtsades vara erfaren med denna känsla av stolthet.
Förhoppningsvis någon dag kan även jag sparka upp den stora porten på jobbet, andas in den fria friska luften och känna detsamma.
Vi brukar snacka lite skit och heja på varanndra, så jag haffa han i farten och fråga om det kändes vemodigt att sluta. (även jobbet i sig är lika givande som att stirra in i en betongvägg så finns det en hel del trevliga arbetskamrater)
Men han log, skaka på huvudet och sa "neeee"..
"Du vet den där känslan som man får när det känns som man verkligen lyckats med något riktigt bra i livet"
Jag skratta till och frågade känns det så bra allstå??!
"Så bra är det" lade han till innan han promenera vidare.
Han märkte nog inte att jag låtsades vara erfaren med denna känsla av stolthet.
Förhoppningsvis någon dag kan även jag sparka upp den stora porten på jobbet, andas in den fria friska luften och känna detsamma.
Kommentarer
Trackback
