alltarkonstigt

Flanerade kring byggnaden på jobbet när jag fick syn på ett par egendomliga fotspår som frysit fast i snön från dagen innan. Tåspetsarna liksom pekade ut ganska rejält i förhållande till hälarna. Sen slog det mig. Satte min fot i spåret, yep storleken stämmer. Sedan gjorde jag ett hårt avstamp bredvid fotspåret, yep.... samma skomönster.

Det är inte utan vemod som jag säger adjö till dig min fiende och min vän. Handskakningar och kramar, vänliga ord och yttranden om saknad. Tankar om tillbakalängtan slås snabbt bort med tankar på det gräs som tycks växa grönare på andra sidan. Passerkortet inlämnat, ett bevis att här äger man ej tillträde längre. Porten som tungt slår igen bakom en. Skylten över som hånat en så många morgnar när man hellre spytt än trädit in. Men därinne, en viss trygghet, varm välkomnad av kamrater och skratt sinsemellan. Men nu säger jag adjö då det är dags för nästa steg i livet och dit går våra vägar skilda. Men det är inte utan vemod jag säger adjö till dig, min fiende och min vän.

Idag sa jag till chefen att jag skulle jobba bra. Aprilapril sa vi i kör sedan. Kan inte bedöma vem som blev mest lurad.

Sär skriva

Gick runt och letade en stund i hemmet innan jag upptäckte att jag hade den på mig.

Som ett barn inväntar julafton har jag inväntat denna dag, fettisdagen.  Min längtan har varit stor och svår men idag var det äntligen dags. Min arbetsplats skulle öppna sin feta men sjukt snåla plånbok för att ge sina anställda något förutom stress och dålig lön.
Jag kliver in i lunchrummet och där står de... låda efter låda med ljuvliga semlor. Grädde fluffigt som de vackraste vita moln, florsocker som den finaste av orörd snö och nybakt bröd som skulle få den starkaste man att gråta av lycka.
Efter min rejäla lunch av makaroner och korv infann sig en ganska kraftig mättnadskänsla.. jag kunde inte förstöra min kommande semlastund pågrund av denna mättnad. Jag blev tvungen att vänta.... en timme efter möts jag av en äcklande syn, tomma lådor står staplade på varandra, vidriga gamar sitter runt om i salen och ler belåtet. En belåtenhet som bara en speciell bakelse kan ge en på en speciell dag.

snö visst, men bad vi verkligen om det här?
det är på tok för kallt, jag tänkte dra ihop ett gäng.. ringa par samtal och höra efter vad som ska göras.
någon form av reklamationsrätt eller garanti kanske man har? vi är ju ändå lovade temperaturhöjningar iochmed växthuseffekten.
om vi får tag på någon ansvarig kanske den kan sätta iallafall 5minus. mötas lite på halva vägen sådär.

behöver låna par hundra, ställer du upp?